Min förra sambo brukade påminna mig om att inte låta stekspaden eller sleven ligga kvar i grytan under matlagningen, för då kunde farliga ämnen utlösas. Jag följde hans uppmaning när jag kom ihåg. Visst hade han en poäng, men på något sätt kunde jag ändå tycka att han överdrev lite.
Ett antal år senare sitter jag här och en hel del mer insatt än då. Jag har det senaste året varit medveten om den debatt som har förts om kemikalier i vardagen och vad man bör göra för att undvika dem men inte riktigt orkat orkat bry mig. Att ens orka skölja äpplet innan jag ska äta det har varit lite jobbigt även om det oftast åtminstone fått några sekunder under kranen. Men nu är intresset på en helt annan nivå. Är det att bli förälder som fått mig att ändra mig?
När jag letat efter saker till vårt barn har jag ju titt som tätt stött på ekologiska kläder, webbshoppar med ekologisk inriktning med ett helt annat sortiment än vad man stöter på annars och nyheter om gifter i leksaker har ju inte kunnat undgå mig.
Kanske är jag nu i någon sorts brytpunkt där jag börjar anstränga mig. Vi köpte barnsäng och skötbord för några veckor sedan och det var egentligen först när vi kom hem med det som det slog mig att vi ju borde ha kollat upp vad det är för färg i dem. Barnvagnen köpte vi också utan att tänka till när det gäller kemikalier. Ett test vi läste om barnvagnar för ett halvår sedan påpekade att det fanns ftalater i en av Teutonias barnvagnar och någon tanke växte fram om att kolla upp det närmare i andra vagnar, men sen rann det ut i sanden. Jättedumt egentligen, vi hade ju ställt in oss på vad vi skulle köpa för ganska länge sedan. Tid fanns att försöka ta reda på kemikalierna, men jag var nog inte över tröskeln ännu då. Frågan är om jag är det nu. Hur mycket är vi beredda att anstränga oss och betala för att ge vårt barn en så giftfri vardag som möjligt?
Våra barnkläder är till största delen begagnade. Även om jag inte är helt nöjd med utseendet på dem så är det ju alltid en fördel att de åtminstone har använts och tvättats ett antal gånger. Många av de kläder vi har köpt är faktiskt ekologiska även om det kanske mest har varit en slump.
Just nu letar vi sängkläder till spjälsängen och helt plötsligt bryr jag mig om materialet på ett annat sätt än vad jag gjorde för bara några veckor sedan. Skumgummimadrassen på Ikea känns inte så aktuell längre, men oj vad svårt att hitta alternativ. Kudde, täcke och sängkläder har jag hittat fina från Minimundus och inser att om man inte ska ha Ikea-sängkläder så kostar det väldigt mycket med sängkläder. Minimundus ekologiska eller ÖKO-tex-varor står sig oväntat bra prismässigt. Fast jag har ändå lite svårt att komma över att det kostar minst 300 för ett bäddset. Begagnatmarknaden verkar inte särskilt stor heller, inte ens Tradera har något större utbud.
När det gäller skötbordet så är det ju faktiskt skötbädden som är närmast barnet, inte själva skötbordet. Helt plötsligt börjar jag undra vad den skötbädd jag förälskat mig i utseendemässigt består av. Kanske måste vi tänka om här? Akrylbelagd bomull i klädseln. PVC-fri polyterskum i fyllningen. Är det bra eller dåligt? Jakten har börjat, frågan är nu hur långt jag orkar ta den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar